Grannlåt

Sommarkväll, fiolers klang som lock’ till dans
Kände flickans söta arm omkring min hals
Hela byn slöt upp när dagens id var klart
Doft av snus och av potatisdestillat

Nu dör sakta tonen bort
Kön till dansbanan är kort
Våran by raderas bort från kartans blad

Där kunde alla vara med
Där fick alla ha sin sed
Att begagna sig av vad som stod till buds

Stora hus som växer tätare än skog
Det är gott att se men hälften vore nog
Plats där skratt och sång bestäms av grå betong
Och din granne gör sig påmind natten lång

Här finns nöjen blott på burk
Stängs den av så blir det mörkt
Det är tungt att leva äkta tätortsliv

Här måste alla vara med
Här ska alla ha som sed att begagna sig av vad som står till buds

Var finns klangen av fiol och glada skratt?
Inget görs att lysa upp vår tätortsnatt
Djupt där inom oss så formas en protest
Öppna dörren, bjud din granne in på fest!

Nog finns viljan ännu kvar
Bara ni er samman tar
Går man säkert man ur huse än idag

Då kan alla vara med
Då får alla ha sin sеd
Att begagna sig av vad som står till buds