Varg i Veum

Sägner i fordom förtäljer om dåd
Svärden höjdes och tingsfriden bröts
Blottar sitt sinne med dråpets begär
Härjar och skändar med ursinnes kraft

Håller de kära i tryggaste famn
Rädsla och fruktan var vägen de fann
Sprungen ur kärlekens heliga kved
Dömda att plågas att i nidingars våld

Mörkret nalkas och stunden var svår
Berget det rämnar av smärta
Stungen av vrede i vargarnas tid
Ristat var ödet i sten

Sorgen i hjärtat med flammande eldar
Jagar i blindo en osvuren vän
Skuggorna ruvar i skogarnas mörker
Facklorna tändas för driva dem hän

Varg i veum

Mörkret nalkas och stunden var svår
Berget det rämnar av smärta
Stungen av vrede i vargarnas tid
Ristat var ödet i sten