Älskliga Blommor Små

Älskliga blommor små
sina kalkar nu 6ppna på vår mark, höigt mot vår himmel blå lyser furans röda bark.
Under en gammal gran ligga kollar som fallit i en ring. Myroma hela dan springa flitigt där omkring.

Vinden från Nämdö Fjärd
lill ditt fönster, min älskeliga, når,
och vid din huvudgärd
lyser solen på ditt här.
Vila en stund ännu,
hör i drömmen blott flyktig! lutans klang!
Sov sött, min söta du,
vid milt ackompanjemang!

Ekorrn på vårt staket
putsa nosen i solen en sekund,
flög sen som en raket
in bland träden i vår lund.
Uti vårt klara sund
slog nu gäddan, en bölja går mot land, bryter först mot ett grund,
somnar sedan in vid land.

Vår lilla gårdsfontän
strör nu pärlor på grenar och på blad,
kastar mot nymfens knän
nu en blänkande kaskad.
Och på ditt hallonfält
och på dina smultronsängar små
grönskar det redan snällt
över sandjord röd och grå.

Skrattar du, vad befalls!
Du är vaken, du sov ju blott på skämt!
Sov jag, nej inte alls,
var är ekorrn som du skrämt?
Ack vilken stor förlust
stå vid fönstret och vakta paulun!
Hellre jag tog en dust
ibland sparsar, flor och dun.

Aj! Nu blev fönstret stängt,
och gardinen den samman drogs så fort!
Detta var rent befängt.
Ack, vad har jag arme gjort!
Dörren den går! - Nå bra!
Tyst, hon sover igjen på samma vis.
Så sova änglarna.
Jag er uti paradis!