Kallbadhus
I en liten vik
Byggde han ett kallbadhus
Till sin enda son
En brygga ut
Ett ljusblått hus
Den vintern den våren
Slet han ut sin svenska rygg
Och grät sen en glädjetår
I mars när sonen gick bryggan fram
Ett iskallt plask
I en liten vik
Bara några simtag stor
Där sjönk en son
Han vinkade till sin far och mor
Den våren den sommarn
Ledde alla spåren bort
Och badet stod låst torrt och glömt
Som någonting man bara glömt
Som någonting man drömt
Badet stod låst och torrt och glömt
Som någonting man bara drömt