Den stora ensamheten utanför allt
Jag har sett kvinnor komma och gå
Jag har gett mej av själv
Sett barn växa upp och sen vandra ut
Det är kyligt I luften ikväll
Hösten som befriare i en nordlig vind
Jag kände en lätt sval kyss mot min kind
Måste ha vart den stora ensamheten
Utanför allt
Den stora ensamheten utanför allt
Jag väntar på mej själv därute nånstans
En främling en vandrare en gäst
Jag hörde en röst mitt i larmet i dag
Hörde den i går på en fest
Som en viskning i träden
En klockas dova klang
Som ljudet mot rälsen vagn efter vagn
Måste ha vart den stora ensamheten
Utanför allt
Den stora ensamheten utanför allt
Min röst är mjuk som vatten
Men jag har taggtråd runt mitt hjärta
Tystnaden från yttre rymden
Sjunker rätt igenom mej
Den Gud jag ser kan inte ses
Inte förklaras eller inte säjas
Naturens lag är bara lagen
Den rör sej rätt igenom mej igenom dej
En ung man han sätter sej i bilen
Och kör ut i skogen
Han stannar under träden
Och drar en presenning
Över bilen och sitter där sen
Tills stjärnorna brinner
Det sista han minns är hennes duft
Och hennes klänning
Kärlek mellan man och kvinna
Som en verkstad som ett sjukhus
Trasigt vill bli lagat
Men bliver aldrig riktigt helt
Jag sätter fingertoppen
Mot Mysteriet igen
Och känner kraften strömma
Genom muskel och ven
Och väcker upp det som har dött
Som satt sej som ett tvång och blivit stelt
Jag vill älska igen i detta stora andetag
Med en kvinna som har rest
Samma väg som jag
Genom den stora ensamheten utanför allt
Den stora ensamheten utanför allt